Beelden van het Stockholms Luciakonsert
Natten går tunga fjät rund gård och stuva; kring jord, som sol förlät, skuggorna ruva. Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia. Natten går stor och stum nu hörs dess vingar i alla tysta rum sus som av vingar. Se, på vår tröskel står vitklädd med ljus i hår Sankta Lucia, Sankta Lucia. Mörkret ska flykta snart ur jordens dalar så hon ett underbart ord till oss talar. Dagen ska åter ny stiga ur rosig sky Sankta Lucia, Sankta Lucia. | Night walks with a heavy step Round yard and hearth, As the sun departs from earth, Shadows are brooding. There in our dark house, Walking with lit candles, Santa Lucia, Santa Lucia! Night walks grand, yet silent, Now hear its gentle wings, In every room so hushed, Whispering like wings. Look, at our threshold stands, White-clad with light in her hair, Santa Lucia, Santa Lucia! Darkness shall take flight soon, From earth's valleys. So she speaks Wonderful words to us: A new day will rise again From the rosy sky… Santa Lucia, Santa Lucia! |
Zweedse adaptatie van Napolitaanse traditional.